KONTRASTFULLA JAPAN

Text och foto: Clara Lindh Bergendorff

Följ med på en resa till sushins, körsbärsblommornas, karaokens, templens, skyskrapornas, morgondagens och de traditionella riternas land. Med världens snabbaste tåg smakar vi bland annat på Kyoto där man åker taxi för halva priset om man bär kimono, Tokyo där till och med reklamskyltarna kan prata och Hiroshima där man fortfarande kämpar för fred.

Jag inser snabbt att Japan är ett normernas land. Jag befinner mig i Kyoto som är en av landets mest traditionsenliga storstäder. Här värnar man så mycket om gamla riter att folk som bär kimono åker taxi för halva priset och redan när jag stiger in på hotellet har jag brutit mot landets viktigaste norm – jag är sen. I min önskan om att snabbt göra någonting rätt och visa på min välvilja mot Yoko, den japanska guiden jag stämt träff med, tänker jag ”skorna, man ska ju ta av sig skorna” och sparkar diskret, men mycket nöjt över min förmåga att ”ta seden dit jag kommer”, av mig stövlarna i lobbyn. Yoko tittar oförstående på mig och mina fötter. Efter att ha förklarat att jag läst att man ska göra så berättar Yoko om de tre gyllene reglerna till när man bör och inte bör ta av sig skorna.

-Om golvet är gjort av strå bör du ta av dig dem. Likaså om du kliver in i ett rum med en hög tröskel eller upphöjd golvnivå. Du bör dessutom alltid ta av dig skorna när du kommer hem till någons privata bostad eller när du är inomhus på en helig plats.

Traditionella Kyoto

-Kyoto är Japans vagga och all kultur finns samlad och bevarad här eftersom det är den gamla huvudstaden och eftersom den inte bombades under andra världskriget, säger Åke Nordgren, Sveriges Japan- och sakeexpert med tjugo års erfarenhet av resande i landet.

På min första dag på japansk mark försöker jag därför lära känna Kyotos stolthet – dess tempel och shrines, platser som anses vara heliga av olika anledningar.

Jag börjar på storslagna Nanzen-ji – det maffiga templet där delar av Lost in Translation spelats in. Trots att området är fullt av japaner som glatt poserar framför de storslagna pelarna känner man sig en aning liten och ensam, i en mäktig och positiv bemärkelse. Templet är enormt, och otroligt vackert. En liten stig binder samman templet med ett mindre tempel vid namn Koun-ji. Den kallas Philosopher’s Path och är bebodd av tama katter och omringad av träd som om en månad, i slutet av mars, kommer bära körsbärsblommor som ger filosofernas stig ett tak av rosa moln. En och annan knopp har redan kämpat sig fram och lyser blekrosa mot bergslandskapet.

Vid Koun-ji möts jag av munken Uenuki. Han är min lärare för dagen och ska låta mig pröva på Zazen – en japansk meditationslära. Olikt guiden Yoko väntar han inte på att jag ska göra några felsteg angående mina skor.

-OFF, säger han bestämt men lågmält, och pekar på mina stövlar.

Med gester gör han också klart att jag inte får vidröra trägolvet med mina skor.

Zazen är avslappnande. Efter ett tiotal minuter känner jag mig otroligt långt borta från allt vad Tellus heter. Tills munken slår mig med en träpinne i ryggen. Min första instinkt är att snäsa argt åt den där våghalsige lille munktoken, men någonting säger mig att jag inte borde göra så. Istället kollar jag förvånat upp på hans ansikte som har skinit upp i ett tandlöst grin.

-Very good! Very, very good! You were very relaxed, säger han och nickar uppskattande åt att jag lyckats gå in i ett meditativt tillstånd.

Vid nästa tempelbesök möts jag av en drös med ett tjugotal fnissande ungdomar som samlats kring två små automater.

-Det är horoskopmaskiner, säger en av tjejerna och hjälper mig sedan att stoppa i rätt mynt för att själv få ett horoskop utfärdat på denna heliga plats.

Tack vare samma hjälpsamma tjej lyckas jag tyda framtidens japanska tecken – min själ kommer att förändras vid fullmåne och om jag önskar någonting kommer önskan att gå i uppfyllelse.

-Är du nöjd? frågar tjejen uppmärksamt.

Om jag inte skulle vara det erbjuder hon sig att hjälpa mig att göra ritualen som förhindrar horoskopet från att gå i uppfyllelse. Hon nickar mot ett antal träd som är beprydda med hundratals små horoskop från tempelbesökare som ångrat sina spådomar. Jag tackar för hjälpen men avböjer då jag ser fram emot besannade önskningar.