Pladask för Rotterdam

Foto: Annika Engdahl Text: Sofia Lundqvist

Med den humanistiske tänkaren Erasmus i spetsen var Rotterdam före sin tid redan på 1500-talet. Kreativitet, framåtanda och en gigantisk trädgårdstomte med en butt plug – det här är en av Europas trevligaste överraskningar.

Lyftkranarna slänger ståtligt sina halsar av och an utanför Centraal Station och vad du ser kan liknas vid en sådan där flashig arkitektprototyp. Ni vet, som en av alla de där Nya Slussen-modellerna som florerar i var och varannan dagstidning.

Sedan Luftwaffes bomber föll och totalförstörde stadskärnan under andra världskriget genomgår Rotterdam en ständig förvandling. Om det beror på revanschlusta, lillebrorskomplex gentemot Amsterdam eller något annat låter vi vara osagt, men Rotterdam är helt klart en av Europas mest överraskande städer. Det är ett kreativt och ombytligt epicentrum, en sorts arkitektonisk lekplats där det varken finns några rätt eller några fel och den enda röda tråden tycks vara mixen. En hejdlös blandning som hela 170 olika nationaliteter bidragit till. I Rotterdam delar kvinnor i heltäckande burka trottoar med grafittimålande ynglingar och vassa klackar samsas om samma dansgolv som trasiga tygskor.

Rotterdam hade ända fram till 2004 världens största hamn och den är fortfarande Europas överlägset mest verksamma. Omkring 36 000 fartyg ankrar årligen upp här och över 200 000 människor arbetar dagligen vid kajerna. Hamnen är en given port till världen och den har både gynnat mångkulturen och gett Rotterdam dess ruffiga profil.

Det finns ett talesätt som lyder ”Pengar tjänas i Rotterdam, delas i Haag och spenderas i Amsterdam”. Medan Amsterdam handlar om att bevara är framåtanda och förnyelse vad som driver Rotterdam. Och i Haag förs politiken som gör det möjligt.

– I Amsterdam heter det vintage, här kallas det för second hand, berättar Gijs Klein, ägare till Cheap Fashion på den mysiga Pannekoekstraat.

Han arbetade som designer i bland annat Italien och USA innan han återvände till sin hemstad för att driva den omåttligt populära butiken där våldsamt glittriga jackor trängs med oproportionerligt stora axelvaddar. Stadens konstnärssjäl, framåtanda, design och arkitektur var vad som lockade honom tillbaka och motsättningarna mellan Amsterdam och Rotterdam förklarar han såhär:

– Det har självklart mycket med fotbollen att göra, men framförallt beror det på att Amsterdamborna alltid ansett sig stå över oss. De har sin historia, vi har vår framtid.