Tre favoriter i Tanzania

Text: Veronica Linarfve

Ett världsarv, en kollapsad vulkan och en park där djuren kommer så nära att teleobjektiv och kikare är överflödigt. Escapes chefredaktör tipsar om tre tanzaniska favoriter.

Lake Manyara – för de otåliga

Det här är en av få parker i världen där teleobjektiv och kikare faktiskt känns onödigt. Här kommer du djuren riktigt nära. Lake Manyara består till 90 procent av vatten och vegetationen är djungel. Här finns också en mindre slätt på vilken flodhästar, gaseller och elefanter som villigt poserar framför kameran.

Parken är perfekt för den otålige – djuren är många och det händer saker hela tiden. Själv hann jag inte ens in i parken innan några nyfikna babianer ställde till med dans och rumpchock på motorhuven. En babianmamma blev särskilt förtjust över uppmärksamheten och fortsatte att spela apa genom att hoppa in i grannbilen, sätta sig på förarstolen och tuta en melodi med signalhornet. Varning för nedvevande rutor i anslutning till lågt hängande grenar med andra ord. Babianerna inte bara är roliga, de är smarta också. Medan mamman hade min uppmärksamhet, klättrade babianbarnen ned på jeepens reservhjul och spanade in lunchboxararna. En av apungarna försökte till och med öppna bagageluckan, men till ungens stora besvikelse var den redan låst.

Gillar du fåglar kommer du att älska Lake Manyara. En av de mest fascinerande är vävarfågeln, en av Afrikas ”small five” som väver en rund gräsboll till bo. När många vävare bygger bon i samma träd, får de akacieträdet att likna Afrikas svar på julgranen, med alla hängande kulor.

Ngorongoro – kollapsad krater

När man kliver ut från den lilla flygplatsen Kilmanjaro Airport sätter man på sätt och vis fötterna i mänsklighetens vagga. I Olduvaiklyftan har några av de äldsta fynden av människan gjorts och i Ngorongoro har man funnit ett välbevarat exemplar av ”den händige människan” som levde för 1,8 miljoner år sedan. Vår egen art, den nutida människan, påbörjade vandringen till jordens alla hörn från dessa trakter.

Om Lake Manyara serverar närgångna upplevelser, bjuder Ngorongoro på storslagna. Den mest spektakulära delen av parken är kratern. Man kör bil, cirka 600 meter ner på smala vägar längs den kollapsade vulkanenes kanter och på botten prunkar vad som ofta kallas för ”Afrikas lustgård”. Här nere myllrar det av djur. Lejon, elefanter, noshörningar, leoparder, giraffer, zebror och alla de andra delar på den lilla cirkelformade ytan, som bara är två mil i diameter. En del av kratern är täckt av vatten i vilket enorma flockar flamingos lever. Lite udda är att lejonen här klättrar i träd. Vill man se lejon ska man därför hålla utkik både på marken och bland trädens grenar.

Serengeti

Serengeti betyder ”stor öppen plats” på masai, och är en av världens mest kända nationalparker, tack vare sitt rika djurliv. Här finns inte bara ”the big five”, utan även ”the big ten” och ”the small five”. Naturen skiftar från stora gula grässlätter i söder, akaciesavann i mitten, trädsavann i norr, till växlande trädsavann och slättområden kantade av låga berg i väster. På många håll förekommer svarta gnistrande granitöar – så kallade kopjes. Dessa platser är populära tillhåll för de stora kattdjuren. Granitön Naabi hill, som utgör entrén till Serengeti, är till ytan lika stor som Nordirland (14 700 km2)

Därefter tar det oändliga vid. Efter många mil på den ibland leriga, ibland dammande ojämna grusvägen som leder mot Ndutu i söder, tror jag inte mina ögon. Det är inte träd som rör sig i fjärran. Det är ett av världens mest omtalade naturfenomen – den stora migrationen. Tystnaden byts tills ett dovt mullrande när de två miljoner (!) gräsätarna, mest gnuer och zebror, vandrar över slätterna från norr till söder. De söker nytt frodigt gräs och måste vandra för att ungarna ska överleva. Den stora vandingen blir som ett MacDonals drive thru för bland annat lejonen, som följer i deras fotspår. I Serengeti finns 2 000 lejon.

Bästa säsong för safari i Tanzania: januari, februari, mars, november och december. Då bjuder vädret normalt sett på värme och ”short rain” – kortare regnskurar som faller om natten.

Och till sist ett litet ord om Kilmanjaro : Tanzania har sedan självständigheten från England 1961 varit ett lugnt om än fattigt, land. Här tronar världens mest omtalade uttryck för klimatförändringarna; Afrikas högsta berg Kilimanjaro. ”Problemet är inte att snön smälter, då hade vi i alla fall fått vatten. Problemet är att snön dunstar bort av värmen, så vi har inget vatten” summerar Rama, en av dem som bor vid foten av berget, situationen.

Den här artikeln publiceras i samarbete med: